Kontakta oss

Besöksadress

Centrumvägen 26
155 30 Nykvarn

Telefon  08-555 010 00

Telefontid

Måndag-torsdag 10-12

Telefon 08-555 010 00

Näsby gods i Taxinge

Näsby gods - Taxinge slott

I topografiskt avseende utgörs Taxinge socken av en högplatå som sluttar ner mot Mälaren i norr. Naturen är omväxlande med slättområden insprängda bland täta skogar. I Taxinge socken finns en stor mängd kända fornlämningar, som vittnar om en lång kontinuerlig bosättning. Fornlämningarna är belägna inom nio olika gravfält och till allra största delen från yngre järnåldern. Dessutom finns två fornborgar. De flesta spåren från forntiden finns i socknens östra del, nära godset Näsby med ett långsträckt gravfält, en treudd och en markerad hålväg. Fynden ger belägg för att denna del av socknen redan i äldre tider hade många skilda slag av mänskliga aktiviteter.

Namnet Taxinge har faktiskt en del gemensamt med den hundras man först tänker på. Enligt ortnamnsforskare kan namnet härledas till det fornsvenska ordet för grävling, som var tax. Det skall ha funnits mycket gott om grävlingar i området under yngre järnåldern. De människor som bodde i området kallades för taxungar och deras socken kom att heta Taxinge.

Första gången vi möter ett gårdsnamn inom Taxinge socken i skrift är år 1281 då gården Näsby omnämns i ett s.k. diplom, en medeltida officiell handling, som finns bevarad i Riksarkivet. Diplomet är ett gåvobrev med vilket en bror till Magnus Ladulås skänkte gården till Strängnäs domkyrka. Näsby var vid den tiden en medelstor gård, men kom 600 år senare att utvidgas och slutligen omfatta så gott som hela Taxinge socken samt en stor del av angränsande socknar.

Det var under 1600-talets slut, 1700- och 1800-talen som säteriet, i flera steg, och under olika ägare, utvidgades till ett storgods. Den första egentliga herrgårdsanläggningen kom troligen till omkring 1685 då Johan von Westphal blev den förste bofaste ägaren på Näsby. Anläggningen bestod då av en tvåvånings träbyggnad som låg med huvudfasaden ut mot sjön, omkring 50 meter väster om den nuvarande huvudbyggnaden. På nuvarande franska trädgårdens plats fanns då en trädgårdsanläggning med terrasseringar och fruktträdgårdar. Taxinge socken har sedan 1700-talet dominerats av godset Näsby. På 1780-talet planerades en ny huvudbyggnad. Den kom aldrig att uppföras men de två flyglarna härrör från denna tid. Dessa hade då ett högt, brutet tak och sitt nuvarande utseende fick de på 1880-talet.

I slutet av 1700-talet kom Näsby att ingå i den grupp av gårdar och bruk som ägdes av släkten Wahrendorff. Släkten innehade förutom Näsby och Åkers Styckebruk bl.a. Skeppsta och Björndammens bruk i Södermanland. När Näsby var som störst, var godset det tredje största i Södermanland. Denna ägostruktur, där praktiskt taget hela socknen bestod av ett gods, kom att få konsekvenser för socknens senare utveckling.

Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes mellan åren 1806-1813 i ny klassicistisk stil efter ritningar av Carl Christoffer Gjörvell, en av dåtidens mest anlitade arkitekter. Han har t.ex. ritat landstingshuset på Hantverkargatan i Stockholm, Drottningens paviljong på Haga samt Karlslunds herrgård i Örebro. Näsby i Taxinge anses vara en av Gjörvells mest lyckade och exteriört, mest välbevarade herrgårdar.

Till själva herrgården hör även en park. Näsby hade redan, som nämnts, i slutet av 1600-talet en ganska påkostad trädgård. Sitt nuvarande utseende fick parken efter 1914 då trädgårdsdirektören vid Statens järnvägar, Enoch Palm, fick i uppdrag att rita den nya anläggningen. Han försökte då återskapa delar av den gamla trädgården men till största delen gjordes en ny anläggning. Arbetena utfördes av den tjeckiske trädgårdsmästaren Sixten Hnaiopek. Parken består av en fransk, en italiensk och en engelsk avdelning. Där finns även flera lusthus varav det äldsta är från slutet av 1700-talet och ligger på uddens östra sida. Till godset hör även en planterad bokskog som står i södra delen av den nordsydliga axel som går genom anläggningen.

Taxinge socken har aldrig haft någon tätort. Socknens centrala del låg vid kyrkan och Näsby gård där även järnvägs- och poststationen kom att placeras. Detta berodde till stor del på att godsets ägare vid flera tillfällen donerade både mark och pengar till socknens serviceinrättningar. Av praktiska skäl ville ägarna till godset Näsby gärna ha alla dessa inrättningar i sin närhet.

Den första kända kyrkobyggnaden i Taxinge tillkom på 1640-talet. Det var en träkyrka donerad av Strängnäsbiskopen Johannes Mattiae. På 1690-talet lät den dåvarande godsägaren uppföra en kyrkobyggnad av sten på samma plats som dagens kyrka. Den nuvarande byggnaden stod klar 1863, uppförd efter ritningar av järnvägsarkitekten Adolf Wilhelm Edelsvärd. Kyrkan har delvis kvar murverk från den äldre byggnaden och uppfördes i nygotik, vilket inte var vanligt i Södermanland. Den märkliga tornspiran är inspirerad av Riddarholmskyrkans spira, båda göts vid Åkers Styckebruk som då tillhörde ägarna av Näsby. På berget norr om kyrkan står klockstapeln från 1869.

Näsby gods har varit en stor producent av jordbruksprodukter, vilka framförallt hade avsättning i den växande huvudstaden. Man kan notera en utvidgning av den produktiva åkermarken på Näsby när transportmöjligheterna till sjöss, och senare även till lands, förbättrades efter mitten av 1800-talet. Särskilt märkbara var de starkt ökade havreskördarna som blev följden av en utdikning och sänkning av sjön Finkaren under 1880-talet. Dessa stora havreskördar hade god avsättning i bl.a. Englands och Tysklands storstäder där de många hästarna fordrade mat. Ägarna till Näsby tjänade mycket pengar på denna produktion.

Ångbåtstrafiken från och med 1880-talet och järnvägens tillkomst 1895, öppnade till stor del omvärlden för Taxingeborna. Som ovan nämnts, ville ägarna till Näsby gods ha järnvägen så nära gården som möjligt vilket påverkade dragningen av densamma. Ägarna lyckades få järnvägsbolaget att bygga linjen med en sväng åt nordöst så att den kom nära huvudgården Näsby genom att bekosta uppförandet av stationshuset i Taxinge. De snabbare transporterna gjorde det möjligt och ekonomiskt fördelaktigt att satsa på mejeriprodukter vid Näsby, vilket även skedde i stor omfattning.

Socknens beroende av Näsby gods gjorde att även såg, kvarn och hyvleri kom att ligga nära huvudgården. Taxinge har alltid varit en jordbrukssocken, vilket haft till följd att industriella verksamheter haft svårt att etablera sig. Ägarna till Näsby gods ägde och drev ett tegelbruk på norra sidan av Gripsholmsviken i Kärnbo socken.

Sydöst om herrgårdsanläggningen finns ett antal ekonomibyggnader från senare delen av 1800-talet och 1900-talets början. Av dessa är den nygotiska stallbyggnaden i rött tegel kanske den mest framträdande. Utöver denna fanns ladugård, lador, mejeribyggnad, såg och smedja samlade inom ett och samma område. I dag har några av husen fått en ändrad funktion, andra är rivna. På herrgårdens östra sida finns även fem stycken f.d. arbetarbostäder från tidigt 1900-tal. Även kring kyrkan och stationen finns en viss bebyggelse.

Strax nordöst om kyrkan finns f.d. statarbostäder från omkring år 1900. Området kallas Långa Raden. Byggnaderna har sedan början av 1960-talet enbart använts som sommarstugor men är nu, i vissa fall, åter permanentbostäder. I Långa Raden fanns tidigare socknens telegrafstation samt en krog.

Öster om kyrkan låg inspektorsbostaden från 1917, kvarngården från 1860-talet och Gråbo. Det senare är i sina äldsta delar från 1780-talet med stor tomt som bildar en egen fastighet sedan 1970-talet. Mellan kyrkan och järnvägen finns även kyrkskolan och affären från 1920-talet, nerlagd sedan mitten av 1970-talet. Uppe på åsen intill järnvägen, slutligen, ligger ett antal arbetarbostäder som tillkom vid samma tid. Järnvägsstationen invigdes 1895 då Norra Södermanlands järnväg togs i bruk.

För allmänheten tillgängliga etableringar är sedan 1980-talet den välkända kaféverksamheten i huvudbyggnaden på Näsby. Där drivs sedan flera år även konferensverksamhet. På godsets mark har också anlagts en travträningsbana.

Rekommendationer

Huvudbyggnaden och bebyggelsen runt Näsby gods är av riksintresse enligt beslut av Riksantikvarieämbetet. Områdesbestämmelser med varsamhetsinriktning bör upprättas, alternativt utreds frågan om kulturreservat.

Dela sidan

Sidfot med kontaktuppgifter och allmän webbplatsinformation

Kontakta oss

Nykvarns kommun

Telefon: 08-555 010 00

Fax: 08-555 014 99

E-post: kommun@nykvarn.se

Organisationsnummer: 212000-2999

Besöksadress: Centrumvägen 26

Postadress: 155 80 Nykvarn