Vanliga frågor och svar

Om du vill ångerrösta så går du till din vallokal på valdagen och gör i ordning din röst. När du kommer fram till röstmottagarna säger du att du vill ångerrösta. Röstmottagarna markerar i röstlängden och tar emot dina valkuvert.

Röstmottagarna letar fram din förtidsröst ifall den har kommit till vallokalen och du får tillbaka den. Om förtidsrösten inte har hunnit komma till vallokalen upptäcks din ångerröstning senare under dagen, eftersom det i röstlängden är markerat att du röstat i vallokal. Förtidsrösten räknas då inte.

Du kan inte förtidsrösta flera gånger, då blir alla dina röster ogiltiga.

Rösträtten bestäms utifrån var du är folkbokförd den 14 augusti.

Om du saknar röstkort, kontrollera i din digitala brevlåda. Om du inte har möjlighet att åka till den vallokal du tillhörde den 14 augusti kan du förtidsrösta. Du kan förtidsrösta i vilken kommun du vill, till och med den 13 september, alltså även på valdagen.

Ja. Din rösträtt bestäms av uppgifterna i Skatteverkets folkbokföringsregister 30 dagar före valdagen, alltså den 14 augusti. Du behöver inte anmäla dig till röstlängden för att få rösträtt.

Det bästa är att skriva hela partinamnet så tydligt som möjligt.

En blank valsedel godkänns om röstmottagarna kan tyda vilket partinamn som väljaren skrivit. Väljaren kan skriva med versaler (stora bokstäver), gemener (små bokstäver) eller använda vanliga partiförkortningar. En viss särskrivning och felstavning kan godkännas om det framgår vilket parti som avses.

Det är länsstyrelsen som vid den slutliga sammanräkningen bedömer ifall valsedeln är godkänd eller inte.

Röstkort skickas digitalt till alla som har rösträtt. På röstkortet står det vilka val du har rösträtt i. Röstkortet innehåller också information om vilket valdistrikt du tillhör samt vallokalens namn, adress och öppettider.

När det är val kan du rösta på två sätt från utlandet: brevrösta eller förtidsrösta på ambassader och konsulat.

Förtidsrösta på ambassad eller konsulat

Om du väljer att rösta på ambassad eller konsulat räcker det med att du tar med dig en giltig id-handling. Du behöver inte ta med dig ditt röstkort, men det underlättar. Information om lokaler och öppettider under förtidsröstningen finner du på ambassadens eller konsulatets hemsida.

Brevrösta

Alla som befinner sig utomlands kan brevrösta från den 30 juli, alltså skicka sin röst med posten från utlandet. Du kan beställa brevröstningsmaterialet via ett webbformulär på Valmyndighetens webbplats eller ringa Valmyndigheten. Du kan också hämta brevröstningsmaterial från ambassad eller konsulat i det land du befinner dig i. För att brevrösta behöver du två vittnen som intygar att din röst ställts i ordning på rätt sätt.

Brevrösten får inte postas i Sverige och måste komma fram i tid för rösträkningen.

Om du är utlandssvensk och befinner dig i Sverige under ett val kan du förstidsrösta den 26 augusti-13 september. Genom att förtidsrösta i Sverige räknas din röst som en anmälan till röstlängden för det här valet och valen under de närmaste tio åren.

För att du automatiskt ska få utlandsröstkort och material för att brevrösta hem till dig inför kommande val, se till att du

• har rätt adress registrerad hos Skatteverket
• är anmäld till röstlängden
• använder blanketten "Ny adress/röstlängd för utvandrad" som finns på Skatteverkets webbplats.

Du behöver uppdatera din anmälan vart tionde år.

Du kan inte rösta åt en släkting men du kan hjälpa personen att budrösta, det vill säga transportera rösten till vallokalen eller en röstningslokal. Detta kan du göra ifall släktingen på grund av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till en lokal för förtidsröstning eller sin vallokal.

För att budrösta behövs ett särskilt budröstningsmaterial. Det beställer du från Valmyndigheten på 020-825 825 eller från kommunen, tel 08-555 010 00. Du kan också hämta det i kommunens reception.

Om en väljare inte har någon som kan agera bud eller på grund av funktionsnedsättning eller liknande behöver hjälp med att göra i ordning rösten går det bra att få hjälp av ambulerande röstmottagare. Två röstmottagare kommer då till väljaren som får göra i ordning rösten på motsvarande vis som i en röstningslokal för förtidsröstning.

Ja, men bara om väljaren behöver hjälp med att göra i ordning sin röst.

Vi har hemliga val i Sverige. Det betyder att ingen ska få veta hur väljaren har röstat. Det är därför väljaren ska vara ensam bakom valskärmen när den röstar. Men om väljaren behöver hjälp med att göra i ordning sin röst får det vara två väljare bakom en valskärm. I så fall ska också en röstmottagare vara med bakom skärmen så väljaren själv kan bestämma vem som ska hjälpa till.

Nej, det är röstmottagaren i vallokalen som ska stoppa ner valkuvertet i valurnan. Bara en röst per väljare får läggas i valurnan. Att röstmottagaren lägger ner rösten gör att systemet är säkert.

Du måste inte personrösta, du kan välja att bara rösta på parti. Om du inte kryssar för en person blir din röst en röst på partiet.

På onsdagen efter valet, onsdagen den 16 september, räknar valnämnden de förtidsröster som inte hann fram till vallokalerna under valdagen. Denna räkning kallas för valnämndens preliminära rösträkning eller onsdagsräkningen. De röster som räknas är framför allt förtidsröster som lämnats i andra kommuner under valhelgen, men även brevröster och röster från ambassader.

Om det behövs kan räkningen förlängas till torsdagen.

I Nykvarn görs onsdagsräkningen i Qulturum Sländan, Centrumvägen 26. Den är offentlig. Exakt tid och plats meddelas en vecka före, på samma sätt som kommunfullmäktiges sammanträden.

När ditt valkuvert läggs ner i valurnan gör valförrättaren en markering i röstlängden vid ditt namn. Du kan kontrollera att du är avprickad i röstlängden genom att kontakta din kommun och be att få se röstlängden från förra valet.

När länsstyrelsen räknat klart alla röster och valresultatet vunnit laga kraft, så sparas alla valsedlar i länsstyrelsens arkiv under hela mandatperioden.

Valsedlarna destrueras efter att nästa val vunnit laga kraft.

På namnvalsedlarna trycks partiets namn och eventuellt en symbol om partiet har anmält en sådan. På namnvalsedlarna trycks även uppgifter om de kandidater som partiet vill ha på sin lista.

För att väljarna ska veta vem en viss kandidat är kan partiet förutom namn ange ålder, yrke, sysselsättning eller annat som kännetecknar personen.

Nej, inför val till riksdag, region- och kommunfullmäktige beställer partierna valsedlar med parti- och kandidatnamn hos länsstyrelsen. Vid val till Europaparlamentet beställer partierna sina valsedlar hos Valmyndigheten.

Ja, röstlängden är offentlig och förvaras hos kommunen. Om du vill se den får du kontakta kommunen.

Statistik och data från tidigare val finns på Valmyndighetens hemsida och hos Statistiska Centralbyrån, SCB, som är ansvarig myndighet för officiell statistik.

På SCB:s webbplats hittar du bland annat statistik över nominerade, valda och ej valda kandidater, röstberättigade, röster efter parti, personrösternas fördelning och mandatfördelning.

Ja, rösträkningen är offentlig, både den som görs i vallokalen på kvällen den 13 september och den slutliga rösträkningen hos länsstyrelsen. Allmänheten har rätt att närvara och och se att allt går rätt till.

Förutom i vanliga medier kan du följa rösträkningen på Valmyndighetens webbplats val.se. Här lägger Valmyndigheten upp resultatfiler i realtid.