language
Nykvarn kommuns logga
Kontakt

Därför har Nykvarn färre skyddsrum

Kommun och politik

Många är oroliga över att Nykvarn har så få skyddsrum sett till antalet invånare. Hur hänger det ihop egentligen? Kommunens säkerhetschef Zacharias Tjäder förklarar: det är staten som har ansvar för planeringen.

I veckan skickade MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ut broschyren Om kriget och krisen kommer och många invånare undrar nu varför Nykvarn bara har två skyddsrum med plats för 166 personer. Hur hänger det ihop i en kommun med över 12 000 invånare?
– Ja, Nykvarn har i dagsläget enbart två skyddsrum. Ett i Lugnet och ett i Lillhagaskolan. De flesta skyddsrum i Sverige byggdes under 50- och 60-talet, så också här i Nykvarn. Att inte fler byggdes redan då beror på att Nykvarn inte klassades som en så kallad skyddsrumsort, det vill säga en plats som riskerar utsättas för krigshandlingar på grund av till exempel stort antal invånare eller flerbostadshus. Däremot fick Södertälje tätort många skyddsrum eftersom det ansågs vara en strategisk plats Under 1950-talet hade Nykvarn bara omkring 1 000 invånare. Antalet ökade till runt 4 000 i slutet av 1960-talet. Invånarna skulle i en krissituation ta sig till Södertälje, var tanken.

– Vi kan också ha i åtanke att Sverige internationellt sett har väldigt många skyddsrumsplatser sett till befolkningens storlek, här ligger vi bland de högsta i världen.

Men inte i Nykvarn, alltså. Är det realistiskt att tro att Nykvarnsborna skulle ta sig till Södertälje om det blir krig?
– Det beror nog på vad som händer. Sannolikt är inte Nykvarn något primärt mål för en angripande. Då kan vi nog snarare tänka oss att andra söker sig hit, till Nykvarn, till exempel anhöriga, vänner eller invånare från Stockholm. Kanske får vi då vara beredda på att öppna våra hem och kommunala trygghetspunkter.

Varför byggs det inte fler skyddsrum nu när det är krig i Europa? Världsläget ser ju helt annorlunda ut än för 60 år sedan?
– Det är inte kommunerna som ansvarar för att bygga skyddsrum. Det är staten – i det här fallet MSB – som avgör var skyddsrum ska finnas och hur många. Självklart är statliga myndigheter medvetna om att verkligheten har förändrats sedan 1960-talet. Inte bara det politiska läget i världen, utan också hur befolkningen har utvecklats i Sverige. Det bor ju betydligt många fler i storstadsområdena nu än då.

Borde inte alla invånare få plats i skyddsrummen?
– Nej, de svenska skyddsrummen är inte tänkta att räcka till hela befolkningen. De är i första hand avsedda för människor som bor eller vistas i områden som är svåra att utrymma, till exempel större tätorter eller städer. Den som bor på landsbygden får hitta andra skydd, till exempel en källare. Något som alltså gäller för ungefär hälften av invånarna i Nykvarn. Sen finns det många människor som kanske behöver gå till sina jobb för att hålla igång samhället, trots att det är krig. Skolor, sjukhus, äldreboenden – alla sådana viktiga funktioner ska fortsätta drivas, även vid en stor samhällskris.

Vad händer när det nya äldreboendet byggs? Försvinner skyddsrummet i Lugnet då? Ska det inte ersättas av ett annat skyddsrum?
– Inget är ännu bestämt om vad som ska hända med den nuvarande Lugnet-fastigheten den dag det nya äldreboendet tas i drift. Den frågan ligger på politisk nivå.

Men visst kan kommunen bygga egna skyddsrum? Det måste väl inte vara staten som gör det? I så fall kan ju ett nytt skyddsrum byggas i det nya äldreboendet?
– Absolut. En kommun kan bygga ett eget skyddsrum, det finns inget som hindrar det. Men det är en tuff ekonomisk avvägning. En sådan investering gör att en planerad byggnation blir flera miljoner kronor dyrare. Är vi beredda att betala för det eller lägger vi hellre pengarna på skolmat och omsorg? Vilket är bäst för invånarna? I slutändan är det politikerna som får göra den prioriteringen.

Om det blir krig – vem har rätt att gå till skyddsrummen?
–Skyddsrummen är tänkta för personer som bor eller vistas i tätbefolkade områden. I Nykvarns fall handlar det om tätorten. Den som kommer först till skyddsrummet har också rätt att använda det.

Får man ta med sig husdjur?
– Nej. Skyddsrummen är till för människor. Det kan också finnas personer i skyddsrummen som är allergiska mot djuren. Man ska inte stanna i skyddsrum i mer än några dagar. Om djuret har mat och vatten hemma kan det klara sig själv tills du är tillbaka. Om du inte vill lämna ditt husdjur hemma får du ta dig till annat skyddat utrymme, till exempel källare, garage eller tunnelbanestation.

Om kriget kommer och jag inte får plats i skyddsrummet, vad gör jag då?
– Det finns andra platser som kan ge skydd, till exempel källare eller garage. Om du vistas i en lägenhet kan till och med ett badrum ge visst skydd, om det finns minst två väggar mellan badrummet och ytterväggen. I annat fall kanske du får överväga att ta dig till en säkrare plats, till exempel ute på landsbygden.

Kan till exempel parkeringsgaraget i centrum användas som skyddsrum?
– Om regeringen beslutar att införa höjd beredskap eller om det är krig så aktiveras viss krigslagstiftning, till exempel förfogandelagen. Enligt den ska fastigheter kunna nyttjas eller tas i förfogande efter behov. Parkeringsgaraget i centrum är inget riktigt skyddsrum men kanske kan fungera som ett så kallat skyddat utrymme – fast då behöver ventilation, avlopp och annat ses över, liksom möjligheten att få tag på dricksvatten.

Hur jobbar kommunen för att ordna skydd åt invånarna?
– Vi ser över möjligheten att hitta alternativ till skyddsrummen, så kallade skyddade utrymmen. Dessutom arbetar vi kontinuerligt med att klara den civila beredskapen, alltså se till att skolor, äldreboenden och annan kommunal verksamhet fungerar så normalt som möjligt. Det är viktigt att behålla så mycket av det vanliga livet som möjligt, trots att det är krig. Det är en av många viktiga lärdomar vi kan dra från dagens situation i Ukraina.

– Vi måste komma ihåg att skyddet handlar om mycket mer än skyddsrum. Hotbilden är bred och vi bygger i Sverige upp vår förmåga att hantera till exempel påverkanskampanjer, IT- och bredbandsstörningar och vattenkriser. Här i Nykvarn arbetar vi hela tiden för att uppfylla målen för det civila försvaret, det vill säga upprätta trygghetspunkter och förmågan att hålla igång samhällsviktiga verksamheter vid kris eller krig.

Så får du information vid en kris
Frågor och svar om skyddsrum (MSB:s hemsida) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Senast uppdaterad 2024-11-22 11:30

Dela sidan

Senast uppdaterad 2024-11-22 11:30

Dela sidan