Nykvarns historia

Ett samhälle växer fram

Nykvarns historia går tillbaka till 1500-talet. Det var kring det nyanlagda bruket, som ett litet samhälle började växa upp i slutet av detta århundrade. Man talade om den nya kvarnen, där ordet kvarn enligt den tidens språkbruk hade ungefär samma betydelse som bruk/hytta.

Vid sidan av jordbruket utvecklades järnhanteringen, mycket beroende på närheten till den sörmländska bergslagen med Mälarmården och dess järnmalmsfyndigheter. Mälarmården är ett bergigt skogsområde som sträcker sig från trakten av Katrineholm upp mot Åkers Styckebruk.

Vid Turingeåns fall, öster om nuvarande herrgården anlades den nya kvarnen och en hammare. Ståltillverkningen skedde från det förädlade järnet. Detta köptes under åren från olika ställen. Stora luckor i Nykvarns Bruks räkenskaper, orsakade av bränder, gör det svårt att dokumentera varifrån tackjärnsleveranserna skett. Under 1600-1700-talen kom det basbehandlade järnet sannolikt från närliggande bruk som Skeppsta, Björndammen eller Åker. Från början av 1800-talet finns en säkert belagd notis om att Nykvarns Bruk köpte tackjärn från Fraggs bergsmanshytta i Norberg. En förklaring till denna långa transport kan vara förbättrade transportmöjligheter, som praktiskt och ekonomiskt utvidgade inköpsområdet.

Det numera nedlagda pappersbruket kom till 1848--50, men brann ned och byggdes upp på nytt på 1857. En del byggnader finns bevarade från denna tid. 1918 invigdes Nykvarns Folkets Park, som nu räknas bland de bäst bevarade äldre folkparkerna i landet. En inventering och klassificering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse gjordes 1974-75. Större delen av denna bebyggelse har helt naturligt anknytning till bruken. I inventeringen har herrgården och Smedsbygget bedömts som omistliga. F d ålderdomshemmet, f d brukskontoret, "stålugnen" och Folkets park har bedömts som värdefulla objekt. F d pappersbruket har klassats som intressant.

Nykvarns industriella verksamhet

Under århundradena har Nykvarn dominerats av först hammarsmedjan och stålbruket och sedan pappersbruket. Det senare lade ner verksamheten på orten och flyttade till Nymölla i Skåne 1971 och de gamla fabrikslokalerna hyrdes ut till olika företag. Ett annat äldre företag i Nykvarn är Cementgjuteriet vid Brokvarn som 1918 startade en tillverkning av cementrör. Inom Turinge socken fanns i äldre tider även ett flertal sågverk. De största var belägna vid Hökmossen och Sundsvik.

Efter andra världskrigets slut 1945 startades flera mindre företag som i en del fall växt sig stora. År 1949 startade Nykvarns Benmjölsfabrik, som senare bytte namn till Extraco och flyttade från orten. Efter Extraco kom färgföretaget Alfort & Cronholm, ombildat till Alcro. I början av 1960-talet uppförde AB Strängbetong en fabrik för tillverkning av betongelement till byggnadsindustrin.

Nykvarn blir egen kommun

Stark vilja till självbestämmande i lokala frågor gjorde att Nykvarn 1999 bröt sig loss från Södertälje. Kommunen är fortfarande en av landets yngsta.

Utbrytningen från Södertälje blev möjlig efter en folkomröstning i maj 1997 där 77,2 procent av Nykvarnsborna röstade ja till en kommundelning. Efter det krävdes beslut av regeringen som blev klart i december samma år.

Viljan att bli en egen kommun bottnade bland annat i en stark önskan att få större inflytande över frågor som rörde centrum, företagsetableringar och investeringar. Olika ideella krafter och organisationer samverkade kring opinionsundersökningar och utredningar för att få igenom delningen.

Den formella övergången till egen kommun skedde den 1 januari 1999. Då hade Nykvarn cirka 7 600 invånare. I dag, en bit in på 2020-talet, omkring 12 000. Nykvarn var länge länets minsta kommun, räknat i antal invånare. Hösten 2023 passerade dock Nykvarn Vaxholm och är sedan dess den näst minsta kommunen i Stockholms län.

Mycket har hänt sedan 1999 men Nykvarn är fortfarande ett utpräglat villa- och pendlarsamhälle. 66 procent av invånarna bor i småhus och en stor del av den arbetsföra befolkningen pendlar till och från jobb utanför kommungränsen.