Koldioxidbudget | Nykvarns kommun September 2024

Hösten 2024 har den kommunala koldioxidbudgeten funnits i Sverige i ungefär sex år. Under dessa år har det löpt ett stort antal forsknings- och utvecklingsprojekt där många parter bidragit med kunskap och erfarenheter. Vi har också träffats på ett antal konferenser. I dessa sammanhang har ofta modellen för hur vi bör beräkna lokala koldioxidbudgetar varit ett diskussionsämne. Bör vi verkligen belasta den enskilda kommunen med utsläpp från tyngre industri? Går det att påverka utsläppen från trafik på genomkorsande motorvägar i en kommun? Frågorna har varit många och det har varit spännande att följa hur kunskap och en sorts best practice vuxit fram i dialog mellan ett växande antal kommuner, länsstyrelser och regioner å ena sidan och involverade forskare och andra parter å den andra.

I denna uppdatering sker nu några förändringar som många efterlyst. Sist i detta förord berättar vi mer om dessa uppdateringar. 

En känsla av kontroll

De vanligaste önskemålen vi möts av handlar dock inte om vilka utsläpp som bör medräknas eller exakt hur man bör beräkna en koldioxidbudget. Frågan som landets klimat- och miljöstrateger brottas med handlar om att aktivera den. De vill se snabbare klimatomställning, fler aktiviteter och hitta nya och effektiva arbetssätt. Hur kan den lokala koldioxidbudgeten bidra, blir frågan. Inte sällan står politiken snett bakom dem och ber dem att försöka ta kontroll på klimatomställningen genom att ta kontroll på de egna utsläppen inom kommun- eller regionorganisationen – genom att samla in mer data och utföra fler beräkningar. 

Vart ska vi och vem gör vad?

På Klimatsekretariatet har vi i allt högre utsträckning kommit att diskutera värdet av ett sådant här fokus, som riktar sig inåt mot den egna kommun- eller regionorganisationen och samtidigt liksom neråt mot datats värld. Vi tror idag att klimat- och miljöstrategen behöver växla till ett mer kvalitativt och analytiskt synsätt: Vad för samhälle är det vi bygger genom den gröna omställningen? Vilka värden har detta fossilfria och cirkulära samhälle för dess innevånare? Hur bygger vi det tillsammans och vem ska göra vad? Vilken roll har just min organisation för att vi ska lyckas? Det krävs såklart att många bidrar för att visionen om en verklig grön omställning ska ta form, men vem är bättre rustad att börja samla parterna än våra klimat- och miljöstrateger? 

Rikta blicken utåt och mot framtiden

Detta handlar alltså om att samverka mot ett kvalitativt mål, och vi saknar inte data för att lyckas. Vi vet redan att det går för långsamt. Vi vet dessutom ganska väl var de större utsläppen sker i våra kommuner och regioner samt var särskilt fokus därmed bör läggas. Det behövs inget nytt data för att skapa sig en karta över utmaningen som duger för att börja (sam)arbeta med. Blicken behöver alltså riktas utåt och fokus behöver ligga på samverkan, utbildning och kommunikation. Detta är numera vägledande för vårt arbete på Klimatsekretariatet. Vi har gjort en lång och ibland förvirrad resa från att grotta ner oss i data till att nu lägga stort fokus på utbildning, kurser, samverkan och kommunikation – med koldioxidbudgeten som utgångspunkt och kompassriktning. Redan denna höst rullar vi ut en ny lärandeplattform (med såväl digitala som fysiska element) som vi hoppas ska underlätta arbetet för landets miljö- och klimatstrateger, men även för alla de som jobbar ute i kommunens verksamheter; med andra ord alla de som ska göra verkstad av målen och strategierna.

Ett budgetperspektiv

I allt vårt arbete fortsätter dock koldioxidbudgeten att stå i centrum. Den är förvisso en beräkning och består av data, men ännu mer är den en kompass eller lins genom vilken vi kan studera och rama in den lokala klimatomställningen med forskarögon. Den visar på den inbyggda dynamik som vår utmaning har och tydliggör att försenade utsläpp har ett mätbart pris. Den tillåter oss att räkna på det priset. Inte minst synliggör den att klimatomställningen är en rättvisefråga: när vi känner igen att vi har en ändlig återstående utsläppsmängd till vårt förfogande - en koldioxidbudget - så syns det samtidigt att vi måste hushålla både klokt och rättvist. Om någon gör ett större utsläppsanspråk så blir det mindre kvar till övriga. Bara koldioxidbudgeten gör skarpa siffror och hårda prognoser av dessa viktiga och vetenskapliga perspektiv. Den behöver vara utgångspunkten för det lokala klimatarbetet. 

I denna uppdatering sker följande förändringar av våra koldioxidbudgetar:

1) Utsläppen från Utrikes sjöfart och Utrikes flyg räknas inte automatiskt med längre

I tidigare versioner av våra koldioxidbudgetar var dessa utsläpp inkluderade. I och med denna uppdatering är de exkluderade. Du kan dock fortfarande välja att betrakta en koldioxidbudget där de är medräknade i verktyget ClimateVisualizer.

Varför exkluderas utrikes transporter?

De finns två anledningar till att vi inte längre räknar med dessa utsläpp automatiskt. Dels saknar vi lokal statistik för dessa två kategorier. De beräkningar som görs utgår istället från nationell data som fördelas efter antal invånare till landets kommuner och regioner. Lokala förändringar påverkar därför inte statistiken, vilket gör den olämplig för uppföljning av åtgärder. När vi avlägsnar utrikes flyg och sjöfart skapar vi samtidigt en mer renodlad territoriell koldioxidbudget. Det underlättar för tjänstepersoner och politiker som ska kommunicera och förklara koldioxidbudgeten. 

Går något förlorat med exkluderingen? 

Utsläpp från utrikes flyg och sjöfart har – med undantag för pandemiåren – ökat eller legat kvar på oroande höga nivåer. Utrikes flyg och sjöfart står också för en stor andel av svenska utsläpp (10 - 15 %) jämfört med världen i stort (3,5 - 4 %) Det är alltså viktigt att inte glömma bort dessa utsläpp i klimatarbetet. Samtidigt som vi exkluderar utrikes flyg och sjöfart från våra koldioxidbudgetar har vi därför gjort det möjligt att lägga till dessa utsläpp i ClimateVisualizer. Därmed blir det möjligt att utforska en koldioxidbudget där de fortsatt är medräknade. Vi har även lagt in en Sverigevy i vilken dessa utsläpp alltid inkluderas.

2) Utsläpp från större anläggningar kan adderas till den lokala koldioxidbudgeten

Liksom tidigare allokerar vi utsläpp från så kallade nationella anläggningar till nationell nivå i beräkningen av koldioxidbudgeten. Det betyder att utsläpp från större anläggningar inom industri, energi och avfall inte belastar den kommun i vilken anläggningen ligger, utan bokförs på nationell nivå. Detta sker dels i ett försök att återspegla var det  främsta ansvaret över dessa utsläpp hör hemma – en pågående diskussion som kommer att fortsätta mellan forskare och användare av lokala koldioxidbudgetar. Det möjliggör även för den enskilda kommunen eller länet att betrakta sin övriga utmaning, från exempelvis lokala transporter, vilken lätt döljs i statistik med enskilda storutsläppare inkluderade. 

I verktyget ClimateVisualizer erbjuds dock en ny möjlighet för de kommuner och län som har stora anläggningar exkluderade. Genom att ändra inställningarna uppe i högra hörnet kan användaren addera dessa utsläpp för att se hur de påverkar koldioxiddbudgeten.  

Varför erbjuds denna nya möjlighet?

Vår ambition är att ClimateVisualizer, utöver att visualisera lokala koldioxidbudgetar, ska kunna användas som ett verktyg för utforskande, utbildning och lärande. En kommun eller ett län med mycket stora utsläpp från enskilda anläggningar har nytta av att kunna betrakta sin territoriella utmaning såväl med, som utan dessa utsläpp. Om koldioxidbudgeten ska kunna användas i undervisningssyfte i lokala skolor och på lärosäten, är det också en fördel att kunna visa en koldioxidbudget utan några exkluderade utsläpp. Denna möjlighet kan också användas för att fortsätta och fördjupa en pågående diskussion om olika offentliga aktörers ansvar – så som kommunens, regionens, länsstyrelsens eller statens – för att underlätta utsläppsminskningar från stora anläggningar. 

Varma hälsningar från oss på Klimatsekretariatet