Samfällighet för Turingeån
Turingeån som rinner genom delar av tätorten har många delägare. Nu inleds ett arbete med att samla dem i en så kallad samfällighetsförening.
Hitta på sidan
Turingeån har en viktig roll ur ekologiskt och kulturhistoriskt perspektiv. Men skötseln av ån och planeringen av dess framtid är svår att genomdriva eftersom ån har så många delägare.
Ägarna av ån och tillhörande dammar är organiserade i fyra samfälligheter som bildades för 100 år sedan. Samfälligheterna har cirka 180 delägare och ingår i sin tur i en så kallad delägarförvaltning. För att ta beslut i en delägarförvaltning krävs det att alla delägare är överens kring samtliga beslut som rör ån.
Nykvarns kommun är en av delägarna och får ofta synpunkter och önskemål om Turingeån från medborgare. Men att samla alla delägare och enhälligt nå fram till beslut om en åtgärd är en mycket tungrodd och kostsam process.
Kommunstyrelsen har därför bestämt att skicka in en ansökan till Lantmäteriet om att få bilda en samfällighetsförening, det vill säga en förening som samlar de olika delägarna på samma sätt som till exempel en vägförening. Med en samfällighetsförening kan frågor diskuteras och beslutas vid en föreningsstämma där delägarna röstar fram olika beslut som rör ån och gemensamma anläggningar. På samma sätt som i andra föreningar ska samfällighetsföreningen ha en styrelse som företräder delägarna.
En av fördelarna med att en samfällighetsförening bildas är att förutsättningarna för en mer aktiv förvaltning av Turingeån ökar. Det är enklare för en demokratiskt vald styrelse att ta beslut än att få enhälligt beslut av cirka 180 olika parter.
Vattendom påverkas inte
Sedan 1950-talet finns det en vattendom som reglerar flödet i ån och vattennivån i Yngern. De insatser som kommunen gör för att följa domen berörs inte av att det bildas en samfällighetsförening. Domen gäller oavsett hur ägarna är organiserade och kommunen har fortsatt ansvar för att den följs.
Du kan läsa mer om bildande av samfällighetsförening på Lantmäteriets hemsida (länk finns till höger på sidan).
Vanliga frågor och svar
En kommun kan inte köpa mark på det sättet. Däremot kan en kommun inleda förhandlingar med delägarna om att ta över ägandeskapet. För detta krävs ett politiskt beslut. Frågan har dock inte varit aktuell på politisk nivå tidigare.
Det är vanligt att samfällighetsföreningar bildas överhuvudtaget kring gemensamma anläggningar och ytor - till exempel vägföreningar eller bryggföreningar.
Kommunens tjänstepersoner har inte kunnat kalla till någon informationsträff eftersom det är oklart vilka parter som faktiskt ingår i de olika samfälligheterna. De bildades ju för 100 år sedan, det krävs en omfattande utredning att klargöra ägarförhållandena i dag. Vissa fastigheter ingår också i mer än en samfällighet.
Det är svårt att ange på förhand hur stora kostnaderna blir för de enskilda delägarna. Lantmäterikostnaderna är en del av det. Men många frågetecken kring hur kostnaderna ska fördelas kan regleras i den nya föreningens stadgar.
Nykvarn växer och den gamla formen av delägarskap fungerar inte längre i ett modernt samhälle. När samfälligheterna bildades för 100 år sedan var delägarna ungefär samma personer som invånarna i samhället. I dag är vi betydligt fler. Det finns ett allmänt intresse av att kunna vistas nära ån och ta del av de fina kulturmiljöerna omkring den.
Det finns många insatser kring ån som inte kan genomföras eftersom dagens delägarförvaltning kräver enhälliga beslut. Det kan gälla allt från vassklippning och röjning av sly längs åkanten till muddring eller dammbyggen.
.svg)
Hjälpte informationen på denna sida dig?
Senast uppdaterad 2024-04-25 08:00
Dela sidan