language
Nykvarn kommuns logga
Kontakt

Miljöfarlig verksamhet

Ta reda på om din verksamhet behöver ha tillstånd eller måste anmälas i förväg till kommunen. Byt ut farliga kemikalier, minska avfallsmängden, återvinn, välj lämplig plats för verksamheten. Det är några av de krav miljöbalken ställer för att undvika onödiga risker och utsläpp.

Vad är en miljöfarlig verksamhet?

Miljöfarliga kallas alla verksamheter som kan orsaka utsläpp till mark, vatten eller luft, som hanterar kemikalier eller avfall, eller som kan störa omgivningen genom till exempel buller eller lukt.

Exempel på miljöfarliga verksamheter

  • Drivmedelsstationer
  • Fordonstvättar
  • Fordonsverkstäder
  • Kemtvättar
  • Lackerare
  • Mekanisk verkstad
  • Småbåtshamnar
  • Tandläkare (tandvård)
  • Tryckerier

Miljöbalken är den lag som styr vad som klassas som miljöfarlig verksamhet. I miljöprövningsförordningen framgår vilka miljöfarliga verksamheter som måste söka tillstånd eller göra en anmälan.

De största verksamheterna behöver söka tillstånd hos länsstyrelsen. Mindre verksamheter behöver inte söka tillstånd, men vissa av dem måste ändå anmälas till miljöavdelningen. Miljöbalkens regler gäller för både stora och små miljöfarliga verksamheter. Är du osäker på vad som gäller för dig, kontakta oss på miljöavdelningen.

Anmälan av miljöfarlig verksamhet

Syftet med anmälningsplikt är att miljöavdelningen ska få tillfälle att bedöma miljöeffekterna av verksamheten i förväg, till exempel om platsen för verksamheten är lämplig, hur omgivningen kommer att störas, och om de planerade försiktighetsåtgärderna är tillräckliga. Dessutom ska de som berörs, till exempel grannar, få tillfälle att tala om vad de tycker.

Anmälan ska innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar med mera som behövs för att en riktig bedömning ska kunna göras av verksamhetens omfattning och miljöeffekter.

Ibland behövs också ett besök på plats av miljöavdelningens inspektörer. När anmälan är tillräckligt utredd skriver vi ett föreläggande om skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått samt ett avgiftsbeslut.

Exempel på anmälningspliktiga verksamheter är mekaniska verkstäder, bensinstationer, asfaltverk, bilskrot, fordonstvättar, kemtvättar, sortering eller krossning av berg eller andra jordarter, samt verksamheter som förbrukar mer än 500 kg organiska lösningsmedel per år. Anmälningsplikt gäller även vid till exempel efterbehandling och sanering av förorenade områden.

Övertar du en miljöfarlig verksamhet som har tillstånd eller som har anmälts ska du så fort som möjligt upplysa miljöavdelningen om det. Det krävs ingen ny anmälan om verksamheten inte förändras.

Din anmälan ska skickas till miljöavdelningen senast sex veckor innan verksamheten eller ändringen påbörjas. Enklare anmälningsärenden brukar handläggas på kortare tid och då får verksamheten påbörjas direkt efter att beslut är taget.

Bygg- och miljönämnden genom miljöavdelningen är ansvarig för tillsyn av miljöfarliga verksamheter i kommunen. Det betyder att miljöavdelningen kontrollerar att:

  • verksamheterna inte bryter mot miljöbalkens bestämmelser eller syftet med miljöbalken
  • verksamheterna inte bryter mot förordningar, föreskrifter eller beslut utfärdade med stöd av miljöbalken
  • det finns en fungerande egenkontroll.

I tillsynen kan miljöavdelningen granska rapporter och göra föranmälda eller oanmälda inspektioner. I tillsynen ingår också bland annat handläggning av anmälningar, tillstånd och klagomål.

Miljöavdelningen kan lämna råd och information, men kan också förelägga om åtgärder. Om miljöavdelningen misstänker brott mot miljöbalken som är straffbart, är vi skyldiga att göra en åtalsanmälan.

  1. Följ de villkor och förelägganden som gäller för din verksamhet.
  2. Tänk på att göra årlig miljörapportering till myndigheter om sådana krav gäller för din verksamhet.
  3. Meddela tillsynsmyndigheten om det inträffar utsläpp/incident.
  4. Meddela tillsynsmyndigheten om du planerar förändringar av verksamheten.
  5. Ha ett anpassat och uppdaterat egenkontrollprogram som du följer för din verksamhet.

Om du driver en miljöfarlig verksamhet ska du bland annat ha kunskap om kemikaliehantering, farligt avfall och egenkontroll.

Det är viktigt att avveckling av verksamheter sker med eftertanke för att undvika miljöskador och framtida kostnader för kommande företag och fastighetsägare.

Checklista inför nedläggning:

  • Hur ska processutrustning tas om hand (gäller även tömning av bad, hydrauloljor och andra vätskor)
  • Hur ska energianläggningen för verksamhetens produktion och uppvärmning tas om hand?
  • Hur ska avveckling och rengöring av processavloppsvatten och eventuella reningsanläggningar med kemikalier och slam göras?
  • Hur ska kemiska produkter, restprodukter, avfall och farligt avfall tas omhand? Detta gäller även rengöring och/eller borttagande av tankar och oljeavskiljare)
  • Vem tar hand om luftreningsutrustning och rengöring av ventilation?

Om du planerar att lägga ned en miljöfarlig verksamhet, ska du kontakta miljöavdelningen i god tid innan nedläggning.

Enligt miljöbalken ska tillsynen delvis finansieras genom avgifter. Därför tar miljöavdelningen ut en tillsynsavgift för det arbete vi utför, enligt den taxa som bestämts av kommunfullmäktige. Det kan vara en årlig tillsynsavgift eller en timavgift. Beloppet bestäms av vilken typ av verksamhet som bedrivs samt dess omfattning.

Kemikalier

Vi omger oss dagligen med en mängd kemiska produkter. Enbart i Sverige används över 60 000 olika kemiska produkter, varav cirka 9 000 är tillgängliga för konsumenter. Nya produkter tillkommer ständigt.

Kemikalier är kemiska ämnen eller produkter framställda av människan. Kemikalier kan både finnas i flytande och fast form, eller som gas. Kemikalier som påverkar naturmiljön och människors hälsa kallas miljögifter. Även andra kemikalier kan vara farliga och orsaka förgiftning, fosterskador, cancer och allergi. Vissa ämnen anses som så farliga för människa och miljö att man beslutat att de skall avvecklas helt från allt användande. Till dessa hör bland andra CFC, kadmium och kvicksilver.

Riksdagen har beslutat om 15 nationella miljömål varav ett är en giftfri miljö. För att uppnå detta är det väsentligt att alla, även hushållen, minskar sin kemikalieanvändning och använder så miljövänliga preparat som möjligt. Som privatperson kan man göra aktiva val och tänka på vilka produkter man ska köpa till hushållet och hur man hanterar dem. Det är också viktigt att använda produkter som kan sorteras, farligt avfall lämnas till kommunens miljöstationer och så vidare.

Bygg- och miljönämnden ansvarar för tillsyn och kontroll av kemikaliehanteringen i kommunen. Nämndens tillsynsarbete utförs genom förebyggande och kontrollerande åtgärder för att förhindra skador på människa och miljö. Tillsynen innebär kontroll av att olika produkter och bekämpningsmedel är godkända, att försäljningstillstånd finns och att märkning, hantering och förvaring sköts på rätt sätt.

EU:s förordning REACH ska skydda människor och miljö från kemiska risker. Reglerna handlar om att vid behov registrera, utvärdera, godkänna och begränsa kemiska ämnen inom EU. En nyhet med REACH är att kemiföretagen, det vill säga främst tillverkare inom EU och importörer till EU blir skyldiga att testa och bedöma riskerna med kemiska ämnen på marknaden.

Tvättar du bilen på gatan rinner tvättvattnet ner i dagvattenbrunn eller dike och orenat ut i närmaste vattendrag.

Gör-det-själv-hall

När du tvättar bilen är det bästa att åka till närmaste automattvätt eller gör-det-själv-hall. Dessa har så kallade oljeavskiljare, där oljor och metallhaltigt slam skiljs bort från vattnet, som sedan går vidare till reningsverket. Kommunen tar sedan hand om oljan och det farliga slammet från oljeavskiljarna för destruktion på ett miljösäkert sätt. En del automattvättar har, förutom oljeavskiljare, ett eget litet reningsverk som ytterligare renar vattnet. Dessutom återanvänds en stor del av vattnet i tvättautomaten. Idag finns det även miljömärkta tvätthallar.

Både i bilschampo och avfettningsmedel finns ämnen, t.ex. tensider, som kan skada eller störa djur och växtlivet i vattenmiljön. Även miljöanpassade bilschampo, tvåltvättmedel och såpa innehåller sådana tensider. Fördelen med miljöanpassade schampon är att deras tensider lättare och snabbare bryts ner i reningsverk och i naturen. Om du tvättar själv, använd miljöanpassat avfettningsmedel och bilschampo. Detta är ofta ett krav på tvätthallarna.

Som företagare har du ansvar för att de ämnen du tillverkar, släpper ut på marknaden och använder inte har några skadliga hälso- och miljöeffekter, och att varningsmärka produkter som kan vara skadliga för människa och miljö.

Den statliga Kemikalieinspektionen övervakar att produkter är märkta på rätt sätt och att tillverkare och importörer har det underlagsmaterial som behövs för att märka produkterna. Bra information om kemikalier och märkning finns på kemikalieinspektionens webbplats.

I hemmet och på fritiden används en hel del olika produkter som är miljö- eller hälsoskadliga, till exempel färger, lösningsmedel, fotokemikalier, bekämpningsmedel och oljor. Rester av sådana kemikalier ska samlas upp och lämnas in till en miljöstation.

I första hand bör man minska användningen av kemikalier och välja de som är minst skadliga. Idag finns det möjlighet att välja allt fler produkter som är miljömärkta med Svanen, EU-blomman eller Bra miljöval.

I miljölagstiftningen står det att användning av kemiska produkter som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön ska undvikas om produkterna kan ersättas med sådana som kan antas vara mindre farliga.

Spridning av bekämpningsmedel

Bekämpningsmedel innehåller miljöfarliga ämnen som kan spridas via luft, vatten, och jord. Därför ska du i första hand arbeta med förebyggande åtgärder eller välja mekanisk bekämpning. Spridning av kemiska bekämpningsmedel bör endast ske i de fall det är absolut nödvändigt.

Om du ska använda bekämpningsmedel så måste de vara godkända. Vissa medel kräver även att du har ett aktuellt tillstånd eller behörighet. För att få sprida bekämpningsmedel på vissa platser måste du lämna in en anmälan eller ansöka om tillstånd hos miljöavdelningen.

Sedan den 1 oktober 2021 är det förbjudet att använda växtskyddsmedel inom följande områden:

  • På ängs- eller betesmark som inte är lämplig att plöja men som kan användas till slåtter eller bete (undantag kan ges för punktbehandling).
  • På skolgårdar eller gårdar till förskolor eller på lekplatser som allmänheten har tillträde till.
  • I parker, trädgårdar eller andra områden som i första hand är avsedda att vara rekreationsområden som allmänheten har tillträde till.
  • Inom koloniträdgårdsområden eller i växthus som inte används yrkesmässigt. På tomtmark för bostadshus eller på krukväxter i hemträdgårdsmiljö.
  • På växter inomhus utom i produktionslokaler, lagerlokaler och liknande.

Kemikalieinspektionen har beslutat om ämnen som är undantagna från förbudet.

Ansökan om tillstånd för spridning av växtskyddsmedel

Det är förbjudet att utan särskilt tillstånd av miljöavdelningen yrkesmässigt använda växtskyddsmedel:

  • Inom idrotts- och fritidsanläggningar.
  • Vid planerings- och anläggningsarbeten.
  • På vägområden samt grusytor och andra mycket genomsläppliga ytor.
  • På ytor av asfalt, betong eller andra hårdgjorda material.

Det är förbjudet att utan skriftlig anmälan till Miljöavdelningen yrkesmässigt använda växtskyddsmedel:

  • på vägområden, för att förhindra introduktion, etablering eller spridning av
    a. invasiva främmande arter, eller
    b. karantänskadegörare (en karantänskadegörare är växtskadegörare som har begränsad spridning eller som inte finns alls i Sverige, men som kan orsaka stor skada om de sprids. Karantänskadegörare som upptäcks i landet ska därför bekämpas med syfte att utrota dem).
  • på banvallar, och
  • inom områden som har en sammanhängande area överskridande 1 000 kvadratmeter där allmänheten får färdas fritt.

Undantag från förbudet är växtskyddsmedel som Kemikalieinspektionen godkänt undantag för eller om det är punktbehandling som ska utföras.

Den anmälningspliktiga verksamheten får påbörjas tidigast fyra veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte Miljöavdelningen bestämmer något annat.

Tillstånd söks av den som ska utföra spridningen eller, efter skriftlig överenskommelse, av den som nyttjar marken.

Det råder förbud att utan särskilt tillstånd från Miljöavdelningen yrkesmässigt använda växtskyddsmedel inom ett vattenskyddsområde.

Den som avser att sprida växtskyddsmedel på områden där allmänheten får färdas fritt, med undantag för åkermark, ska innan spridningen sker informera om den på väl synliga anslag.

Undantag från information till allmänheten kan göras för sådan spridning som har karaktär av punktbehandling och som har en sådan begränsad omfattning att människors hälsa och miljön inte riskerar att skadas.

Om du ska sprida en biocidprodukt på en plats som allmänheten har tillträde till måste du skriftligen underrätta Miljöavdelningen om bekämpningen. Biocidprodukter är alla bekämpningsmedel som inte är växtskyddsmedel. Exempel på biocidprodukter är desinfektionsmedel, träskyddsmedel, råttgift och båtbottenfärger.

Underrättelsen ska skickas omedelbart efter spridning och innehålla följande uppgifter:

  • Företagsnamn, telefonnummer, adress och e-post till den som sprider biocidprodukter samt kontaktuppgifter till den för vars räkning spridningen sker.
  • Syftet med bekämpningen, exempelvis bekämpning av råttor.
  • Biocidproduktens namn och registreringsnummer.
  • Mängd biocidprodukter som använts eller beräknas att användas vid spridningen. Informationen anpassas med hänsyn till vilken spridningsmetod som används. Vid råttbekämpning ska exempelvis antal betesstationer redovisas.
  • Tidpunkt eller beräknad tidsperiod för spridningen.
  • Plats för spridningen. Karta eller beskrivning till exempel betesstation 1 är utplacerad i källaren och betesstation 2 vid sopsorteringsstationen på fastigheten.
  • Vilka försiktighetsåtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas för att skydda människors hälsa och miljön.

Vilken rådgivning som lämnats för att förebygga/minska behovet att bekämpning samt vilka övriga metoder som övervägts (till exempel mekanisk bekämpning).

Cistern/oljetank

Alla cisterner/tankar som rymmer mer än en kubikmeter brandfarliga vätskor och spilloljor måste besiktas regelbundet. Senast fyra veckor innan du ställer upp en cistern ska du skriftligen informera miljöavdelningen. I samband med att du tar en cistern ur bruk ska du informera miljöavdelningen om hur den samt eventuella föroreningar ska omhändertas.

Många cisterner som används är rostiga, vilket endast kan upptäckas genom besiktning. Saneringar av mark och vattentäkter kan bli mycket dyra och det behövs inte mycket olja för att göra vatten otjänligt att använda.

Återkommande besiktning

Bestämmelserna om besiktning gäller alla cisterner, vare sig de är nergrävda i mark, står i en källare eller är uppställda utomhus.

Cisterner ska besiktas:

  • vart sjätte år om de inte är korrosionsskyddade
  • vart tolfte år om de är korrosionsskyddade.

Det finns även krav på tekniska anordningar och utrustning, tillverkningsskyltar m.m. De firmor som är certifierade för att göra besiktning av cisterner kan lämna ytterligare upplysningar om det. Alla godkända besiktningsföretag kan du också söka fram på Swedacs hemsida. Länk till hemsidan finns under relaterad information.

Obesiktade cisterner kan sakna rätt till ersättning från försäkring i samband med kostnader för åtgärder vid spill eller läckage.

Tillstånd från räddningstjänsten

Tillstånd från räddningstjänsten krävs för viss förvaring av brandfarliga vätskor i cistern i mark, ovan mark och inomhus.

Installation av cistern

Innan en cistern/dieseltank som rymmer mer än en kubikmeter brandfarliga vätskor och spilloljor ställs upp eller grävs ner i marken ska miljöavdelningen informeras skriftligen. Inom vattenskyddsområde gäller informationsplikten för cistern/dieseltank som rymmer mer än totalt 150 liter brandfarliga vätskor och spilloljor och även i lösa behållare.

Den som inte informerar Miljöavdelningen innan får betala en miljösanktionsavgift på 1 000 kronor.

Inom kommunens vattenskyddsområden ställs oftast mer långtgående krav än i Naturvårdsverkets föreskrift. Vilka krav som ställs skiljer mellan de olika vattenskyddsområdena.

När du tar en cistern ur bruk ska du informera miljöavdelningen om hur cisternen, anslutna rör- och slangledningar samt eventuella föroreningar ska omhändertas. Vänta sedan på besked innan du gör något med cisternen.

Tänk på det här när du tar en cistern ur bruk:

  • Cisternen och tillhörande ledningar ska tömmas och rengöras.
  • Cisternens tillhörande ledningar och påfyllningsanordning ska avlägsnas, för att undvika att olja av misstag fylls på och orsakar oljeskador på fastigheten.
  • Om cisternen är nergrävd ska hela anordningen tas upp så att man kan se att marken under inte har blivit förorenad.

Tömma och rengöra cisternen

Det krävs ingen ackreditering för att tömma och göra rent en cistern och dess ledningar. Normalt utförs dock detta av en saneringsfirma, som utfärdar ett intyg om utförd tömning och rengöring.

Förvaring

Cisterner ska förvaras invallade om det finns risk att grund–, yt–, spill– eller dagvatten förorenas. Det gäller speciellt de cisterner som står uppställda i närheten av dagvattenbrunnar, spillvattenbrunnar, vattentäkter, ytvatten som sjöar, åar, diken etc. Det finns speciella regler för vattenskyddsområden.

Det här gäller för invallade cisterner:

  • En invallning ska rymma den största cisternens volym + 10 % av den totala volymen av cisternerna inom invallningen.
  • Cisternen ska stå på ogenomsläpplig mark och invallningen ska vara försedd med tak, eller annan anordning som förhindrar regnvatten att komma in i invallningen.
  • Påkörningsskydd ska finnas.

Förbränningsanläggningar

Den som har en medelstor förbränningsanläggning måste registrera den hos kommunens miljöavdelning. En medelstor förbränningsanläggning har en en sammanlagd installerad effekt på 1 Mw till 50 Mw.

Mer information om medelstora förbränningsanläggningar finns i Naturvårdsverkets vägledning om medelstora förbränningsanläggningar, se relaterade information.

Hantering av schaktmassor

Massor uppkommer i samband med till exempel rivning, schaktning eller sanering. För att få återanvända dessa massor ska det finnas ett uttalat syfte eller ”anläggningsändamål”, som till exempel vägbygge, bullervall eller utfyllnad inför byggnation.

Anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken kan behövas vid användning av massor för anläggningsändamål. Uppgrävda massor räknas som avfall. Det som avgör ifall massorna får användas för anläggningsändamål är risken för förorening av mark och vatten där massornas föroreningsinnehåll och risk för påverkan på vatten bedöms. Det är inte självklart att man får lägga upp massor om det finns risk att den mottagande fastigheten blir förorenad. Om tillstånd krävs söks det hos Länsstyrelsen och om åtgärden endast kräver anmälan görs det till miljöavdelningen minst 6 veckor innan den påbörjas.

Det finns olika nivåer för när tillstånd eller anmälan krävs för att samla in och lagra icke farligt avfall.

Anmälan gäller för:

Bygg- och anläggningsändamål om det är mer än 10 ton men högst 30 000 ton.

I andra fall än bygg- och anläggningssyfte om mängden är mer än 10 ton men högst 10 000 ton.

Tillstånd krävs när användandet av avfall kan förorena mark eller vatten och om risken för förorening är större.

Om användandet av avfall har en risk att förorena mark eller vatten, men om den inte är lika stor ska det anmälas till miljöavdelningen.

I vissa fall finns det en väldigt liten eller ingen risk för förorening, men anmälan kan ändå behövas om naturmiljön förändras. Då gör man en så kallad samrådsanmälan till Länsstyrelsen.

Om massorna ska användas inom strandskyddat område kan dispens från strandskyddsbestämmelserna behövas. Det görs då till bygglovavdelningen.

Innan arbete med masshantering påbörjas ska en bedömning göras ifall det finns risk att det finns föroreningar i massorna. Om det finns en risk behöver provtagning ske, särskilt om det finns osäkerhet ifall massorna är förorenade. Följande frågor kan ställas för att ge en uppfattning om vad det är för typ av massor:

  • Kommer massorna från en fastighet där saneringsarbeten pågår?
  • Kommer massorna från en fastighet som kan ha fyllts ut med förorenade massor?
  • Finns det eller kan ha funnits avfallsupplag, kemikalielagring, cisterner/tankar eller oljeavskiljare där massorna kommer ifrån?
  • Kommer massorna från schaktning av vägbankar, bangårdar eller banvallar?
  • Har tankning av olja, bensin eller diesel förekommit på platsen där massorna kommer ifrån?
  • Har några olyckor inträffat på platsen där massorna kommer ifrån såsom spill av kemikalier eller brand?
  • Finns det någon annan anledning till att massorna skulle kunna vara förorenade?

Beroende på hur mycket massor det rör sig om tas ett antal prover ut. För större ytor görs en provtagningsplan. Det kan vara klokt att ta hjälp av en konsult med erfarenhet av provtagning av massor.

Den som lämnar massor ska kunna ge information till mottagare och till myndigheter om:

  • Varifrån massorna kommer (vilken fastighet)
  • Tidigare markanvändning
  • Om det finns misstanke om föroreningar och i så fall provtagningsresultat med halter och eventuella laktester
  • Klassificering av massorna (mindre än ringa risk, icke-farligt avfall, farligt avfall)
  • Levererad mängd och mottagare
  • Kontroll av att mottagaren har tillstånd att ta emot massorna

Mottagare av massor för mellanlagring eller behandling ska:

  • Bedöma om informationen från den som lämnat massorna är rimlig
  • Se till så att det går att koppla samman informationen med rätt massor (all information ska följa med massorna)
  • Dokumentera om klassningen av massorna ändras och i så fall skälen till detta och verksamhetskod

Köldmedier

Köldmedier är ämnen som ingår i alla kylar, frysar, luftkonditioneringssystem och värmepumpar. Köldmedier kan vara skadliga för miljön eftersom de kan bidra till ökad växthuseffekt.

Sedan den 1 januari 2020 är det förbjudet att installera kylar och frysar innehållande köldmedium som har ett GWP över 2500, t. ex. R404A. Det är även förbjudet att fylla på kyl- och frysutrustning med nytt köldmedium där anläggningens CO2e är över 40 ton, det så kallade påfyllningsförbudet.

Utrustning som är utformad för att kyla produkter till temperaturer under – 50 °C är undantagna förbudet.

Ägare till en anläggning som innehåller köldmedier är ansvarig för att den sköts på rätt sätt. Det här måste du göra:

  1. Anmäl till miljökontoret om du installerar en ny anläggning. Observera att detta gäller om du installerar en anläggning som innehåller mer än 14 ton CO2e (koldioxidekvivalenter).
  2. Se till så att en anläggning som skrotas tas omhand på rätt sätt under kontrollerade former och att ett skrotningsintyg skickas till miljökontoret.
  3. Se till så att dina köldmedieanläggningar kontrolleras inom bestämda kontrollintervall av en certifierad kylentreprenör. Läckagekontroller är obligatoriska.
  4. Lämna in en årsrapport om skötsel och kontroller senast den 31 mars året efter. Du ska känna till och godkänna rapportens innehåll. Observera att detta gäller om den sammanlagda fyllnadsmängden i samma anläggning är mer än 14 ton CO2e (koldioxidekvivalenter).

Bestämmelserna om årsrapportering för köldmedier regleras av förordningen om fluorerade växthusgaser. Rapporten ska innehålla följande uppgifter:

  1. anläggningsägarens namn och organisationsnummer
  2. gatuadress och fastighetsbeteckning för fastigheten där anläggningen finns
  3. anläggningsägarens kontaktuppgifter
  4. namn och certifikat för teknisk personal som hanterat anläggningen
  5. datum för läckagesökning och uppföljande kontroller vid ingrepp, per aggregat
  6. namn och kontaktuppgifter för din certifierade kylentreprenör
  7. mängder och typer av köldmedier som finns installerade
  8. mängd köldmedier som har fyllts på vid service och underhåll
  9. omhändertagen mängd köldmedier för återvinning och bortskaffning
  10. en lista över anläggningens aggregat.

Om du inte uppfyller dina skyldigheter som ägare till en anläggning som innehåller köldmedier måste du betala en miljösanktionsavgift.

Miljösanktionsavgiften är 5000 kronor om du

  • inte utför läckagekontroller
  • anlitar en kylentreprenör som saknar certifiering
  • inte anmäler att du installerar ett nytt köldmedieanläggning.

Om du lämnar in en årsrapport för sent är miljösanktionsavgiften 1000 kronor.

Bygg- och miljönämnden är skyldiga att besluta om miljösanktionsavgift oavsett om du har brutit mot reglerna med avsikt eller av oaktsamhet. Miljösanktionsavgiften tillfaller staten.

Hjälpte informationen på denna sida dig?

Tack för din feedback!

Saknar du någon information?
Har du synpunkter på den här sidan så tar vi tacksamt emot dem. På det sättet kan vi arbeta för att göra innehållet på sidan ännu bättre.

Beskriv vad som var felaktigt eller saknades

Ange din e-postadress om du önskar svar på din synpunkt
Nykvarns kommun lagrar dina uppgifter i enlighet med dataskyddsförordningen GDPR. Läs mer om hur vi hanterar dina uppgifter på www.nykvarn.se/gdpr

Senast uppdaterad 2023-01-18 11:24

Dela sidan

Hjälpte informationen på denna sida dig?

Tack för din feedback!

Saknar du någon information?
Har du synpunkter på den här sidan så tar vi tacksamt emot dem. På det sättet kan vi arbeta för att göra innehållet på sidan ännu bättre.

Beskriv vad som var felaktigt eller saknades

Ange din e-postadress om du önskar svar på din synpunkt
Nykvarns kommun lagrar dina uppgifter i enlighet med dataskyddsförordningen GDPR. Läs mer om hur vi hanterar dina uppgifter på www.nykvarn.se/gdpr

Senast uppdaterad 2023-01-18 11:24

Dela sidan